Drucken

rudolstadt-linblom
Per-Åke Linblom, der Vorsitzende der schwedischen Språkförsvaret berichtet über seinen Besuch der VDS Delegiertenversammlung

 

RAPPORT FRÅN VDS BUNDESDELEGIERTENVERSAMMLUNG DEN 14 – 15/6 2013
 
Undertecknad deltog som representant för Språkförsvaret på Verein Deutsche Spraches Bundesdelegiertenversammlung i Rudolstadt, Thüringen, den 14 – 15/6 2013. Här följer en kort rapport:
 
·       VDS har 35000 medlemmar, varav 20000 i utlandet.  Om Språkförsvaret vore relativt sett lika starkt i Sverige, borde vi ha runt 1800 medlemmar (jämförelsen gäller medlemmar i Tyskland). VDS webbsida har 35000 unika besökare per dag.

·       VDS är en medlemsorganisation liksom Språkförsvaret. Som ordföranden Walter Krämer påpekade i sitt öppningstal innebär detta en fördel, nämligen oavhängighet. Nackdelen är begränsade ekonomiska resurser.  Medlemsavgiften är 25 euro per person och år, och VDS kan naturligtvis avlöna anställda.

·       VDS grundades 1997. Från och med 1999 ökade föreningens medlemsantal snabbt – från 800 medlemmar till dagens 15000. Organisationen har byggts upp på traditionellt sätt.  ”Traditionellt sätt” betyder att ett antal likasinnade har sammanslutit sig. Om de varit tillräckligt många, har man börjat ge ut en tidning. Lokalgrupper och distrikt växer fram successivt.  I Sverige har de båda nedlagda organisationerna, Nya tungomålsgillet och Språkvårdssamfundet, som fokuserat på språkvårdsfrågor (utan alla jämförelser i övrigt), varit uppbyggda kring varsin tidning liksom Budstikken, Danmark, också nedlagd.

·       Språkförsvaret har utvecklats från en privat webbsida till nätverk och förening, men är helt internetbaserad.  Våra fasta kostnader är mycket låga.

·       170 ombud deltog på Bundesdelegiertenversammlung. Många ombud hade varit i Sverige. Det fanns minst två svensktalande tyskar bland ombuden; andra förstod svenska.
 
På mötet antogs bl.a. detta uttalande: Rudolstädter Erklärung.

·       Jag höll två anföranden (båda bifogas i en svensk och tysk version); speciellt hälsningsanförandet väckte ett visst intresse – se kommentar nedan.

·       Intressant är att VDS har så många utlandsmedlemmar.  Jag är inte helt säker på om de betalar någon medlemsavgift. VDS organiserar exempelvis många tysklärare utomlands. För att vara lärare i tyska utomlands, exempelvis i Togo och Burkina Faso, behöver man inte alls vara etnisk tysk (se bifogat gruppfoto).  Om utlandsmedlemmar är ett framtida rekryteringsfält för Språkförsvaret är en öppen fråga. Det är möjligt att lärare i svenska eller de som studerar svenska utomlands redan fångas upp av olika svenska statliga organisationer. Utlandssvenskar brukar vara organiserade i lokala föreningar, typ Svea. Dock bör saken undersökas.
 
VDS kommer emellertid att upphöra att skicka Sprachnachrichten per post utanför Europa på grund av att portokostnaderna utgör en tung utgiftspost. Sprachnachrichrichten finns alltid i en nedladdningsbar PDF-version.

·       Tysklärarnas förbund har anklagat VDS för att vara högerextremistiskt, men har tvingats backa. Det finns inget fog för den anklagelsen. Rent programmatiskt har VDS ungefär samma inriktning som Språkförsvaret.  VDS försvarar tyska språket, särskilt gentemot engelskan, försvarar mångspråkigheten och respekterar minoritetsspråken i Tyskland och Europa. Som Manfred Schroeder, en styrelsemedlem, påpekade, kommer den största medlemsgruppen i VDS från utlandet, varav de flesta inte ens är tyskar.  VDS har över 4000 medlemmar enbart i Afrika.
 
VDS är anslutet till  Netz gegen Nazis.
 
·       Jag talade med de flesta i VDS styrelse (Vorstand), som består av tio ledamöter (se Sprachnachrichten  nr 2/2013, sid. 26). På tåget från Rudolstadt till Berlin den 16/6 åkte jag exempelvis tillsammans med en styrelsemedlem. Han berättade att styrelsen på morgonen hade diskuterat Språkförsvarets sätt att använda Internet (se också citatet nedan).

·       Efter mötet fick jag följande mejl från en annan styrelsemedlem, i vilket bl.a. hette:
 
Per-Åke dürfte gar großen Einfluss auf die künftige VDS Politik haben. Sein Würdigung der Erfolge des schwedischen Sprachgesetzes war eine große Überraschung für die Anwesenden - auch für mich. Bis Sonntag wurde über diesen Punkt immer wieder geredet.”
 
I snabböversättning:
 
Per-Åke kan t.o.m. komma att ha ett stort inflytande på VDS framtida politik. Hans uppskattning av den svenska språklagens resultat var en stor överraskning för de närvarande – också för mig. I söndags (d.v.s. på styrelsemötet – min anm.) talades återigen om denna punkt.
 
Citatet  syftar på mitt hälsningsanförandet. Vad som diskuterades var Språkförsvarets internetanvändning som ansågs vara effektiv och reaktionssnabb på språkliga händelser. 
 
I artikeln ”Språkförsvaret och kampen för en svensk språklag” finns en utförlig redogörelse för hela den processen. Det kan tilläggas att när Språkförsvaret våren 2005 ställde sig huvuduppgiften att verka för att Sverige antog en språklag, bestod nätverket av ett knappt dussin medlemmar. Fram till 7/12, då regeringspropositionen ”Bästa språket” skulle beslutas, lyckades vi placera artiklar, som alla pläderade för att svenskan skulle lagstadgas, i minst 24 tidningar och tidskrifter. Dessutom skickade vi brev till regeringen, olika departement samt riksdags- och utskottsledamöter. Artiklarna liksom breven lades alltid ut på vår webbplats. Inför behandlingen av ”Bästa språket” ställde sig de borgerliga partierna sig bakom kravet på en svensk språklag.  Före riksdagsdebatten och beslutet den 7/12 tog Språkförsvaret mejl- och telefonkontakt med de borgerliga ledamöterna och Miljöpartiets; de senare ändrade uppfattning under själva riksdagsdebatten. Förslaget föll emellertid med röstetalet 147 – 145 på grund av kvittningsfel. Reaktionerna på detta beslut blev dock så starka att den dåvarande socialdemokratiske kulturministern Leif Pagrotsky våren 2006 inbjöd övriga riksdagspartier för att åstadkomma ett enigt förslag till en svensk språklag (och desarmera frågan politiskt). Dock en resultatlös inbjudan. Eftersom Vänsterpartiet ansåg att svenska språket skulle stadfästas i grundlagen, innebar detta att samtliga riksdagspartier hade bundit upp sig för ett lagstadgande av svenska språket på det ena eller andra sättet. På sätt och vis kan man därför säga att utarbetandet av språklagen fram till det enhälliga beslutet maj 2009 utgjorde en transportsträcka. Språkförsvaret bevakade dock hela processen och kommenterade varje steg. Språkförsvaret fungerade också som enda gräsrotsorganisation som remissinstans och träffade utredaren två gånger. I motsats till den borgerliga regeringen lade vi ut samtliga remissvar på vår webbplats.
 
Ofta inträffar också följande händelsekedja: Språkförvaret får ett tips eller en anmodan från en sympatisör att agera i en fråga – se senast ”We Effect”.  Vi lade ut hennes brev i nätdagboken, spred det inom nätverket, vilket ledde till att många medlemmar följde upp med brev till Kooperation Utan Gränser, och styrelsen skickade också ut ett pressmeddelande. Kooperation Utan Gränser tvingades till sist gå ut med en helsidesannons i Dagens Nyheter för att försvara namnbytet. Även i fråga om Stockholm Science & Innovation School fungerade Språkförsvaret som katalysator.  Rektorn för skolan fick inte mindre än tvåhundra mejl (hans egen uppgift).

·       VDS inriktar sig mer på anglicismer än vad Språkförsvaret gör; Språkförsvaret fokuserar mer på kamp mot domänförluster, d.v.s. statusvård, än vad VDS gör. Det är uppenbart att tyskan tar in fler lånord från engelskan än svenskan. Detta bestyrks av egen erfarenhet från min privata schacksida, Schackportalen. Termer som rör internet- och datateknologi är ofta av engelskt ursprung och tyskan ersätter dem i mindre utsträckning än svenskan, spanskan och franskan. Det är heller inte lätt att bedriva språkkamp i Tyskland just med tanke på att nazitiden också lyckades diskreditera det tyska språket, trots att åtskilliga miljoner hedervärda tyskar, särskilt före och efter nazitiden, använder och har använt sig av det tyska språket. Tyskland är, såvitt jag vet, det enda land i Europa, där en namninsamling för att det egna huvudspråket skulle grundlagsfästas ledde till en namninsamling mot detta krav.
 
VDS har alltså en välbesökt webbsida, utger kvartalstidskriften Sprachnachrichten och ett nyhetsbrev (anmälan: infobrie f@ vds-ev.de), som utkommer varje vecka. Dessutom har VDS en omfattande förlagsutgivning och framställning av diverse informationsmaterial.

VDS har tagit en rad intressanta initiativ, bl.a:
Klasse! Wir singen – 25000 barn (och 43000 åhörare) deltog på sångfester, huvudsakligen på tyska, som arrangerades i stora arenor i Dortmund och Münster under mars 2013. Projektet fortsätter.
Boken ”Anglizismen-Index ” utkommer i nya utgåvor med jämna mellanrum. När en grupp, i vilken ledande medlemmar från VDS ingick, offentligt efterlyste ett ersättningsord för ”brainstorming” kom det in 10000 olika förslag! VDS bevakar också användningen av anglicismer hos vissa tyska företag, exempelvis Deutsche Bank.
Priset årets Sprachpanscher – betyder ungefär årets språkfuskare. ”Panscher” är oöversättligt till svenska, eftersom det ordagrant betyder ”vin- eller mjölkförfalskare” (säkert genom utspädning med vatten). Medlemmarna röstar om vem som ska tilldelas detta pris.
VDS utdelar också priset ”Jakob-Grimm-Preis”, uppdelat i tre olika delpriser, för insatser för det tyska språket. I år fick en skådespelare huvudpriset à 30000 euro.
Broschyren ”Lichtblicke – ein Kalender sprachlicher Erfolge 1997 bis 2012” sammanfattar VDS språkliga framgångar hitintills.

·       Vad kan vi lära oss av VDS? Personligen anser jag att vi till exempel ska lägga större vikt vid kampen mot anglicismer och för ersättningsord än tidigare. Det betyder absolut inte att vår huvudinriktning, nämligen att prioritera kampen för svenskans ställning, statusvård, och mot domänförluster har varit felaktig. Tvärtom; den har dessutom varit mycket framgångsrik, särskilt sett i förhållande till vår medlemsnumerär.
 
Ta till exempel patentspråksutredningens förslag att patentansökningar på engelska, inklusive patentkraven, ska tillåtas i Sverige. Patentkrav på engelska – men inte på svenska – kommer att bli juridiskt giltiga i Sverige. Konsekvensen blir att svenskan i praktiken förlorar en domän, eftersom allt färre patentansökningar kommer att skrivas på svenska. Svenska Akademien formulerade att skarpt remissvar. Språkförsvaret,  Advokatsamfundet och Svenska Patentombudsföreningen sköt alla in sig på denna kärnfråga i sina remissvar. Men den enda organisation som har försökt påverka den allmänna opinionen i denna fråga med ett antal artiklar i pressen har varit Språkförsvaret.
 
Samtidigt berör denna fråga, som dessutom är mycket komplicerad, inte särskilt många svenskar in på skinnet.  Annorlunda förhåller det sig med engelska uttryck och fraser, anglicismer, som ingen svensk medborgare idag kan undgå. Dessutom kan alla ha en åsikt i frågan; den behöver inte ens alltid vara väl underbyggd. Irritation över anglicismer kan alltså fungera som inkörsport till hela vår språkpolitik.
 
Jag tror att en sådan lätt korrigering av vår inriktning skulle påverka medlemstillströmningen positivt. Språkförsvaret har kontinuerligt vuxit sedan starten 2005, men organisationen borde växa ännu snabbare.

·       VDS kommer eventuellt att ta initiativ till ett möte mellan europeiska språkorganisationer på gräsrotsnivå.  VDS är den enda språkorganisation i Europa som har sådana resurser.
 
Per-Åke Lindblom
 
21/6 2013
 

Medienecho

Wiederum als voller Erfolg erwies sich laut einer Mitteilung eine Vortrags­veranstaltung mit grenz­über­schreitendem Charakter, zu welcher die Regional­gruppe Ortenau des Vereins Deutsche Sprache nach Offenburg eingeladen hatte.
(Badische Zeitung 24.4.2015)

 

Mitglied werden

vds-logo-kleinMachen Sie mit! Im Verein Deutsche Sprache e. V. tun Sie etwas für die Zukunft des Deutschen als Kultur­sprache. Jeder ist willkommen; inzwischen sind es mehr als 36.000 Menschen, die weltweit im VDS in über 120 Ländern die deutsche Sprache fördern. Sie können den VDS als stilles Mitglied unterstützen oder die Vereinsarbeit aktiv mitgestalten. Hier (PDF-Datei) finden Sie den Antrag auf Mitglied­schaft. Am besten gleich ausfüllen und mit gelber Post oder per Fax an die Vereinszentrale zurück­. Weitere Informationen finden Sie hier: Mitglied werden.

Stiftung Deutsche Sprache

stiftungdsDie Stiftung Deutsche Sprache ergänzt die Vereinsarbeit. Sie wurde 2001 ge­gründet, ist weltanschaulich neutral, politisch unabhängig und verfolgt ausschließlich gemeinnützige Zwecke.

Sprüche

Englisch ist der Volkswagen unter den Sprachen, Deutsch ist der Rolls-Royce.
(Bastian Sick 2011)

Jedes Imitieren einer sprachlichen Mode ist eine Form der Anbiederung. Und Anbiederung ist das Gegenteil von Souveränität.
(Bastian Sick 2015)

bastiansick.de